Fetlagg!

För övrigt ska ni vara tacksamma att jag, med mitt erkänt begränsade förråd tålamod, orkar sitta och vänta på den fetlaggande bloggen medan den laddar från en server, som någon glömt i Sibirien på 1400-talet när den bara var måttligt begagnad, via ett gammalt modem, från Bolivias djupaste skogar där den enda elen genereras med hjälp av en cykeldynamo som någon rastlöst snurrar på med en pinne, och med hjälp av en kabel av trä som leder datasignaler exceptionellt dåligt!.

/F - 21st Century blogger with equipment formerly used to help invent the wheel by the guy that invented the wheel the first time. Unfortunately someone else managed to invent the wheel faster and patented it before the first guy even got the first blueprint uploaded on the Siberian server.

Smärta i kropp och själ

I sviterna av gårdagens kamikazelöpning har nu F släpat sig hem från Plp efter ett kaloriintag som saknar motstycke i modern tid. Fettisdagen indeed! F trodde att hans ben ramlat av under natten eftersom han inte kände någon smärta alls när han vaknade av sig själv innan telefonens alarm ringde i morse.

Innan F går och lägger sig själv på kvällen/natten så lägger han alltid sin telefon på soffbordet efter att ha ställt den på alarm i en gruvligt tidig timma. Han skulle kunna lägga den jämte, eller till och med i, sängen... men det gör han inte! Anledningen är att han ska behöva kliva ur den varma sköna sängen, vakna till liv lite på morgonen och inte somna om (en plan som hittills haft en del klara brister då F verkligen uppskattar att få gå och lägga sig under det varma täcket igen fort som attan efter att ha blivit upptvingad till den skränande telefonen). När F lyfter sina 190 cm långa ben (för folk som försöker föreställa sig detta kan det kanske vara till hjälp att veta att 190 är summeringen av två av benen... ni får själva gissa vilka) ur sängen, för att raskt förflytta sig över rummet i syfte att tysta den käckt spelande tingesten, så gör springturen sig genast påmind. F ger ifrån sig ett högt enstavigt ljud och faller tillbaka i sängen efter att ha lokaliserat smärtan till själva fästet av benen, det som kanske kallas ljumsken.

Efter att ha fått tyst på telefonen prövar F om benen löper någon risk för att ramla av, det verkar lugnt!

Allt är frid och fröjd och F är nöjd över att årets första, duktigt långa, löprunda bara resulterat i smärta i ljumsken - den används ju knappt ändå! F anade inte ens oråd när fröken T sätter sig jämte F i föreläsningssalen och med glittrande ögon frågar om F har ont i benen... en hundradel senare trycker hon på Fs ena lår och smärta får en helt ny innebörd. Kontentan är väl att F inte är mer än människa, även om man gärna tror det ibland.

För övrigt funderar jag på vad Kungen gör på dagarna. Idag satt han i rikstäckande television och stakade sig fram genom ett mycket kort tal som han ändå hade fusklapp till! Man ska ju inte kasta sten i glashus och jag medger att jag ibland har varit illa förberedd till presentationer jag förväntats hålla i skolan, men är det viktigt så skärper man sig väl?

Satt kungen med sina polare på krogen kvällen innan och självsäkert hävde ur sig saker som "äh, jag freestylar om jag får nån fråga", "äh, vi kan köra nån repris! Det med Örebroare verkar ju folk prata om än... *drömmer sig bort* det var en fin dag i Öret" eller "äh, jag läser innantill från powerpointen och visar lite diagram och sånt..."?

Man ÖVAR väl? I alla fall tillräckligt för att kunna läsa innantill utan att staka sig? Sen funderar jag på om den där Nyheterna i klartext approachen är så himla bra om man vill tala till den del av folket som bidrar mest till apanagets storlek - gissningsvis nämligen intellektuella höginkomsttagare som eventuellt redan ifrågasätter kungahusets existens. Men det är bara en tanke... jag uppskattar att medlemmarna ur kungahuset framstår som känslolösa maskiner i rikstäckande television - det är kul!

Jag tror att jag har feber, det vore bättre om jag inte har det!

/F

Svart på vitt

Efter extensiva studier är det nu bevisat, S och F behärskar alla omständigheter och underlag - ALLA!

Det började i onsdags kväll då S och F slängdes ut på ett förträffligt högkvalitativt underlag, nämligen stavparkett i fiskbensmönster. Det var i de fina salongerna, efter en revision/redovisning/konsultmässa, som den första prövningen ägde rum - och knivigheterna lät inte vänta på sig. På plussidan får man säga att det var på ett väl upplyst ställe som banketten gick av stapeln och S och F var tämligen välskräddade. På minussidan var det på ett väl upplyst ställe som banketten gick av stapeln och Fs dåliga hy samt päronformade överkropp i kombination med hängslen - som för övrigt fungerar som en färgglad ram för den utstående magen, listigt dold av en väldigt iögonfallande slips - skulle säkert ha mått bättre av dunkel belysning.

Till dessa krav på passande yttre attribut kommer också ett krav på att kunna föra sig i sofistikerat sällskap på ett sofistikerat sätt. F hamnar givetvis jämte en av bankettens vackraste kvinnor och undviker med en flämtning att spilla förrätten, en starkt orangefärgad soppa, över både sig och henne för att istället börja prata om barn med kvinnan vars närmaste vänner alla skaffat sådana nyligen medan hon själv verkade vara singel. Kvinnan i fråga var dock ett under av social kompetens och klarade på ett exemplariskt sätt av att avdramatisera alla illa överlagda bomber som F i panik slängde ur sig i desperata försök att göra ett gott intryck.

Senare på kvällen står F, S och en för F okänd tjej och pratar lite om något som F inte lyssnade så noga på och inte hade så stort intresse för då han började bli trött och hade champagne, några glas vin, en punsch och en öl i kroppen. Plötsligt blir det en lucka i konversationen som hölls mellan S och den okända tjejen, F ser sin chans och utbrister "Det här ska VI göra nästa år, kom igen S, vi gör det här nästa år" han ser den okända tjejen och tycker att eftersom hon står här kan ju hon också få en spontan inbjudan att vara med "du ska också vara med" säger F glatt och inser snart att det nog var en något förhastad invit. Hon kanske jobbade på ett av företagen som varit med på mässan, hon kanske inte var affilierad med skolan alls! För att ordna upp saker och ting skulle ju F, som varandes en civiliserad människa, kunna sträcka fram handen och på ett artigt sätt säga "hej förresten, jag tror inte att vi har hälsat, F - student" för att sedan invänta hennes replik. Istället rablar F snabbt, utan att ge den okända tjejen en chans att svara, "eller, du är crew eller? Du kanske jobbar på nåt företag, eller har annat... [här ger F upp och tycker att alla sociala regler är väldigt omtsändiga och tidsödande. F vill inte ödsla mer av sin värdefulla tid på den här onödiga situatione som uppkommit bara för att han ville vara trevlig mot den okända tjejen... F säger alltså slutligen] alltså, vem fan är du?". Tjejen satt tydligen med i projektgruppen OCH går i Fs klass, men man kan ju inte ha koll på allt!

På det stora hela taget så tycker F ändå att både han och S skötte sig utmärkt... F hade förvisso bara sekunder kvar till en rejäl avsvimning när projektgruppens ordförande - som satt vid hans bord och således lockade en hel del blickar i Fs riktnin - höll sitt tal, men han hetsdrack vatten och klarade sig. Stavparkett i en föredömligt upplyst Herrgård - check!

Idag ägde den andra prövningen rum, en prövning långt från den tidigare, både geografiskt och karaktäristiskt. S och F vill springa, man blir tydligen snygg (se den lilla parentesen om päronformad överkropp ovan), pigg och frisk av det. F ,som oneligen är lite naiv när det gäller att lita på folk, böjde sig för expertisen han misstänkte att S besatt på området då S sprungit i Göteborgsregionen i hela sitt liv medan F bara bott i regionen i fem år. F ville springa på en lagom bred, väl upplyst och grusad gångväg och S försäkrade att det fanns massa sådana vägar i det området de skulle åka till. Väl framme visade det sig att S inte varit där på länge och att hans minne om belysning visst var lite av önsketänkande. Om banketten var väl upplyst så var antalet uppmätta lux i löparspåret på andra sidan skalan. Snön bidrog till en början en del till orienteringsförmågan... men det gick över när ljuset försvann utomhus! Några elljus syntes inte ens i horisonten, men man kunde skymta Brynolfssons(?) stuga en liten stund. Spåret var inte heller något att skryta med och bestod i många fall bara av ett par fotspår - som av allt att döma var Ss.

Över stock och över sten,
genom både träsk och gren.
Gled på snö och is och slask,
sprang och halka, försökte vara rask!

Det enda som fanns i Fs huvud den sista halvmilen, förutom att det gäller att vara väldigt noga med var man sätter tassarna, var ett mantra av de ord S ständigt upprepade - det här ger jävligt mycket mer än att spela badminton.

Nu har F ont precis överallt... men jösses vad det ger att springa 1,2 mil på knagglig is i totalt beckmörker!

Slutsats: Alla underlag, alla förhållanden - S och F behärskar dem

Intressant(?) fakta om flygplan

Just nu flyger det inte ett enda kommersiellt passagerar- eller fraktplan över Sverige. Tre plan från ryska Aeroflot har dock precis passerat Ölands södra udde.

Slutsats: 01.38 är tydligen en dålig tid att flyga över Sverige på! En bra tid att flyga på om man vill undvika trafik dock!

Tillägg

Jag var så utmattad av min långa promenad till Ica Maxi härmodagen att jag totalt glömde hela poängen jag ville ha gjord.
Här kommer den således, poängen med mitt tidigare inlägg "Alla hjärtans dag".

Eftersom F är en särdeles lat människa i vanliga fall och bara handlar på det föredömligt närbelägna Hemköp Nordstan, trots att hans småländska snå... eeeh, prismedvetenhet borde göra honom obenägen till detta, är utflykter till Ica Maxi sällsynta och bör därför utnyttjas maxi(!)malt när tillfälle ges.

Med detta i baktanke hade F fabricerat en särdeles välfylld och till synes komplett lista över saker han ämnade inhandla på stormarknaden, en lista som han hade burit med sig i flera dagar i den händelse han skulle få ett infall och åka förbi Ica på vägen hem från skolan.

Påpassligt nog kände F i fickan precis innan avfärd mot Maxi, upptäckte att han inte längre hade lappen där och inledde en kort stunds sökande efter densamma. Han finner snabbt lappen på hyllan i köket, som F tenderar att lägga all möjlig skit på, och tycker att det verkar logiskt att ha lagt lappen där. För att vara säker så tittar han hastigt på lappen och mycket riktigt står det saker på den.

Sedan promenad enligt inlägget nedan.

Väl framme tar F triumfant upp lappen och läser: "Boka bana fredag efter 13", "boka bana söndag em" samt "stryk vit skjorta".

F hade noga skrivit upp precis exakt vilket lysrör han skulle köpa (läs knapp(ast) nedan) för att det inte skulle bli fel. Lysrör är dyra grejer och  man vill inte köpa 120 cm om man bara ska ha 90 cm. F är dock tillräckligt lat för att chansa på ett lysrör bara för att eventuellt slippa åka till Ica igen. Han valde rätt... mycket skickligt då det finns en UPPSJÖ lysrör att välja från. Reflektion: lysrör på 60 cm kostar 69kr, lysrör på 90 cm kostar 109kr och lysrör på 120 cm kostar 69kr. Givetvis har F lysrör på 90 cm och kan inte undgå att undra hur de tänkte vid prissättningen här?

/F

Hopprep och kommunalarbetare

Tidigare under dagen var det ett program med någon form av tema om viktminskning på radio. Tanken var att man skulle höra av sig till radiostationen med bra tips på hur man gick ner några kilo. Ja, det finns mycket lustiga tomtar ute i Sveriges avlånga land, och ja, den här sortens uppmaningar att dela med sig av små tips och trix brukar locka fram en hel del unika exemplar ur den svenska folkhemsfloran! Så även denna gång!

En tant hade hört av sig och delat med sig av tipset att hoppa hopprep, en aktivitet som annars bara brukar praktiseras av boxare och skolflickor... av en anledning tänker jag!! Ingen vuxen människa med självaktning kan väl hålla på och hoppa hopprep!?

Tanten hade i alla fall gått ner massa kilo på detta sätt. Hon hade med sig sitt hopprep till jobbet och hoppade lite så fort hon fick tid... något som väcker en hel del frågor tycker jag!

Det är ju uppenbart att tanten är kommunalanställd för inom vilken annan sektor som helst får man ju sparken på tre röda sekunder för sånt! Men hur förklarar hon det när/om hon får besök av kollegor eller kunder medan hon står där och frustar och hoppar? Hur fräsch blir man efter att ha hoppat ett tag och VAD INOM KOMMUNEN JOBBAR TANTEN MED som gör att hon bara kan ta en stund för att hoppa hopprep bara sådär? Hon hade gått ner massa kilon så jag misstänker att hon hoppat mycket också! Helt sjukt! VEM GÖR SÅNT? Jag blir förbannad.

Ls reaktion: Tro mig, jag förstår din frustration. Vad som slår mig är också det faktum att det uppenbarligen har någon form av nyhetsvärde. En kvinna latade sig på arbetstid, valde då att motionera och gick ner i vikt. När hon fick tid... hoppas hon stämplade ut iaf!

Ss reaktion: Samma jävla pack som röstar fram Christer Sjögren i melodifestivalen antagligen. (sedan något om avrättning etc.)

/F

Rolf

Rolf har en TV, en fin TV, en modern TV, en platt TV, en svart TV, en TV med bra bild, en TV med bra ljud, en TV som passar bra i Rolfs hem...

Men det här räcker inte för Rolf! Rolf har länge retat sig på att TVn är några tum - inte många, men några - för liten för att riktigt fylla ut den TV- bänk som Rolf har. Rolf har ventilerat sitt problem med sina vänner som oförstående misslyckas att se hur detta är ett akut problem, om ens något problem alls! Rolf har gått omkring ett tag och då och då mumlat om nya TV-apparater men ingen har tagit honom på allvar. Rolf har ju den nyaste TVn av alla!

Nu har Rolf i smyg köpt en ny TV!

När jag lägger fram det här caset för L blir reaktionen mycket mild och förstående

L - det är rolf vi pratar om

L - mannen som har kodnamn när han jobbar på bank, mannen som köper upp halva nordiska när det nalkas för rea, mannen som kastar ut pengar och ser vem som plockar upp dem.... det är rolf

Den här reaktionen gillar jag och den säger även en hel del om Rolf... inget som handlar om Rolf förvånar en längre!

(Det visade sig senare att det var Rolfs gamla tjock-TV som tillfälligt flyttats tillbaka till rampljuset... men det är ju oviktigt)

/F

Pianolack 2.0

Som den uppmärksamme läsaren säkert har noterat så har vi på pianolack gjort det som de flesta biltillverkare gör då försäljningen av en modell börjar dala men man fortfarande inte fått tillräckligt hög avkastning på modellen för att ha råd att utveckla en helt ny dito - en facelift!

Inehållet blev tyvärr för dyrt att byta ut och är således detsamma även framgent, men nu i en mycket attraktivare förpackning!

Designen är inspirerad av den sydafrikanska valutan, rand, men man har även hämtat inspiration ur namnet pianolack som andas flåd och flärd, seriositet och sofistikering!

Vi har varit i kontakt med Pininfarina och Ferdinand Porsche Design, men de kändes lite för vardagliga för vårat ändamål.

Designen är således ett verk av de trendkänsliga bröderna D, där den äldre verkar ha haft någon form av diktatorstatus medan den yngre har utfört allt arbete... förmodligen under strikt disciplin, usla förhållanden och med ständiga hot om spöstraff! För bara under dessa förhållanden går det att åstadkomma detta strama, exakt avvägda resultat av perfektion!

Vi på pianolack hoppas att våran nya skepnad kommer tas väl emot av läsekretsen, likt SAABs förmodat snart stundande FJÄRDE facelift på den gamla kassakon SAAB 9-5! Vi är bara på den första (om man inte räknar den där vi gjorde tidigare)... vi gör bra ifrån oss!

/F

S af F van der D von M

Finns det någon chans att kunna bli adlad?

Jag kan rita min egen vapensköld... har massa bra idéer faktiskt! Jag behöver inte bli insläppt i riddarhuset eller så, bara lägga till lite prefix, suffix, interlud, tillägg och omskrivningar till mina namn!

Jag vet att man inte kan adlas i Sverige längre... men det är ju bara löjligt! Vad krävs för att få en titel? Om jag räddar SAAB från konkurs? Volvo? Räddar Hans Majonnäs Honungen, Carl XVI Gustafs liv? Om jag uppfinner en ny sorts hålfotsinlägg, osthyvel, tramporgel, mätmetod?

Ge mig för 17 bara en titel!! ...och kanske ett litet gods!

/F

Knapp(ast)

Plastikoperationer i all ära... eller kanske inte så mycket ära alls? Hursomhelst så har jag under en längre tid förbannat mitt eländiga liv av diverse, mer eller mindre berättigade, anledningar. En av dessa är att jag ständigt verkar vara som snyggast när jag är ensam hemma för mig själv. Jag kommer upp på morgonen och har precis perfekt frisyr-rufs och sådär härligt sömnig sänkammarblick... hade jag varit lite mer narcissistiskt lagd, kombinerat med grav schizofreni, så hade jag blivit kär i mig själv ibland!

Det stör mig hursomhelst att hur snygg jag än är när jag lämnar min lägenhet på morgonen så ser jag ut som ett stressat vrak när jag anländet till skolan. Ska man göra ett bra första intryck, som ju är det viktigaste, så måste man alltså lura hem folk till sin lägenhet de dagar då man helt i onödan ser bra ut. Detta händer såklart inte, kanske främst för att folk är så tråkiga och saknar det där spontana som gör att man följer med främmande människor hem bara för att de säger att de är snyggare där. Och om man ändå måste ut och lura hem folk så är ju första intrycket DÄR och inte hemma. Nej, folk har en djupt rotad, sund och nästan fientlig inställning när det gäller galet folk med tokiga förslag.

Idag köpte jag ett nytt lysrör till min stora badrumsspegel, det gamla har varit trasigt i ett halvår och bidragit till ett enerverande discoljus i badrummet om man försöker tända den lampan. Nu är det åtgärdat och ljuset är fantastiskt... det blev dock smärtsamt uppenbart att det var just avsaknaden av tillräckligt bra ljus som gjorde att jag ständigt såg bättre ut där än på alla andra ställen.

Nu har jag alltså en behändig knapp att låta bli att trycka på om jag vill gå ut med starkt självförtroende och tron att jag ser bra ut, eller att trycka på om jag vill komma ner på jorden och komma i en ödmjukare sinnesstämning.

Smidigt!

/F

Alla hjärtans dag

En dag som i alla fall fick mitt hjärta att bekänna färg.

Efter en misslyckad morgon som spenderades i sängen, ensam till råga på allt, så gick F upp och åt frukost. Ambitionerna var, i vanlig ordning, mycket höga och inbegrep en promenad, en städning, en diskning och en tur till Ica Maxi för shopping.

När frukosten var inmundigad började F dock lyssna på musik, Halo såklart men även andra låtar, samt läsa om puffvikningen i Stilboken. När man väl börjat läsa Stilboken så fastnar man gärna och blir inspirerad att utforska accessoarer och möjliga förvärv. Efter att ha surfat runt på nätet, kikandes på klockor i 50-250 000 kronors-klassen, i två timmar var det dags för lunch. När lunchen var avklarad var klockan 15.30... suck!

K kom förbi spontant vilket var mycket trevligt. Han var ute på promenad, något som möjliggörs av att han, liksom S, läser marknadsföring och inte redovisning och därför har mer ledigt än någon annan. F promenerar med K till Ica Maxi, handlar och GÅR hem igen! För den som är obekant med Göteborgs geografi och lokaliseringen av Ica Maxi så kan jag nämna att man, för att komma från Fs residens till Ica Maxi, måste gå hela östra hamngatan, hela avenyn, svänga ner mot korsvägen vi berzeliigatan och sedan gå halva mölndalsvägen. Efter att ha handlat massa tunga saker går F halva mölndalsvägen, hela skånegatan, till drottningtorget via nån annan konstig gata som går förbi nya gamla ullevi (bra namn där för övrigt), sedan in genom nordstan och är sedan hemma igen... MASSA TIMMAR SENARE!

Nu är dock de eventuella kalorierna jag brände tillbaka efter att jag, med viss hjälp, ätit nästan tre liter väldigt god glass, godishjärtan samt choklad! Mitt hjärta har alltså fått motion och sedan lindats in i ett rejält lager fett!! Mitt hjärta älskar mig... NOT!

Pianolack hoppas att alla läsare haft en fin kommersialiserad skitdag och gått på varenda simpelt reklamtrick för att köpa all möjlig skit i kärlekens anda!

/F

"Ni tjejer snackar om att föda barn..."

Såhär går det när man är kaxig och skryter om att man aldrig är riktigt sjuk! F har den egenheten att han alltid är lite sjuk, sådär lagom sjuk så att han kan klaga lite hela tiden men fortfarande klarar av sitt dagliga värv. Därför blir han aldrig riktigt jättesjuk för sjukdomsfacket är redan fullt av en liten kronisk sjukdom som påminner om en förkylning (snuva, slöhet och apati är de främsta symptomen).

Sent på kvällen igår, när F satt och filade på sin idag berömda presentation om riskhantering och nyckeltalsanvändning i SkiStar, fick han en liten feber-hausse, blev yr och började frysa. F resonerade som så att han nog bara var trött och att allt blir bra om han sover lite.

När F lagt sig i god tid för att orka med den ansträngande morgondagen var han noga med att hermetiskt tillsluta täcket så ingen kall luft kom in under det, för det var ASKALLT i rummet (tyckte F felaktigt, kraftigt påverad av febern). Detta tillsammans med Fs höjda kroppstemperatur gjorde att det i själva verket blev tokvarmt under det högkvalitativa duntäcket.

Efter en natt av små vilostunder på fem minuter i taget, varvade med feberyra och uppvaknande med ryck i tron att världen gått under, kallsvettande, hunger och törst, allehanda smärtor och svårigheter att lokalisera sig, så går F upp i god tid för att hinna med en grötfrukost och sedan en taktisk kaffe-med-macka-frukost innan det bär av till skolan.

Oavsett hur sjuk man är så går man till skolan för att presentera sitt case; gruppen och dess ideal framför allt!

När F anländer till läroverket går han, sin vana trogen, och snyter sig (se stycke om kronisk förkylning ovan). Resultat: rikligt forsande näsblod! Efter att ha förlorat två liter blod känner sig F svagare än någonsin, smäller i sig sin fjärde alvedon sen frukost, och möts av oförstående gruppmedlemmar när han tycker att de borde komma till honom och Rolf i handelsrätten istället för att vi ska behöva släpa oss ner till Kontoret. Efter en stunds tvekan över om inte färdtjänst borde kunna ställa upp med transport i det här läget, så går Rolf och F till kontoret där det övas.

Presentationen blev som sagt en nutida klassiker, och hade det inte varit för Ls tekniska missöden med sin koreanska skitdator så hade det varit att klassa som ett textboksexempel! Jag blödde inte ens näsblod!

Sedan lunch med modern på restaurangen som jag aldrig har råd att äta på själv, och för att fira att jag överlevt halva dagen köpte jag en present till mig själv. Den var lila, ett par och elastisk!

När man kommer i kontakt med sin egen dödlighet såsom jag gjort idag så börjar man fundera. For whom it may concern: på min begravning ska Beyoncés Halo spelas ur en försvarlig mängd riktigt högklassiga högtalare!

Visst, det här inlägget håller en fruktansvärt låg kvalitet, men det är synd om mig som är sjuk och inte kan tänka klart... därför har ni överseende med det!

/F

Rolf - sladdar in och ödelägger!

Den bästa men troligen minst produktiva gruppen i klassen sitter nere på Kontoret och "arbetar" när C, som numera tack vare vad som tidigare publicerats på detta forum går under namnet Rolf, plötsligt höjer blicken från dataskärmen och säger till L, ägare av datorn vars skärm Rolf tittat på:
- Har du nån sladd till den här?
L gräver fram en sladd, i tron att batteritiden börjar bli dramatiskt kort, och kastar sedan denna prydligt ihoplindade sladd mot Rolfs ena sida. Rolf följer den med blicken halvvägs genom rummet som för att kunna fånga den, men slutar sedan titta på den och säger sedan med en mycket finstämd ton av arrogans, samtidigt som han inte gör minsta antydan att försöka fånga den flygande sladden:
- Jag behöver den inte.
Varpå sladden faller till marken och Rolf fortsätter skriva

Det här är precis den Rolf, med vars tokroliga upptåg vi måste leva varje dag. Att det ofta är L som åker på den här typen av practical jokes kan även skönjas här på bloggen då redan inlägget om bloggnamnets uppkomst visar Rolfs sadistiska läggning. En läggning som vi oftast älskar honom för!

Igår gjorde han, förmodligen i all välmening, sitt bästa för att F skulle få idka sexuellt umgänge med åtminstone tre tjejer ur Fs bekantskapskrets på alla hjärtans dag. Det hela gick till som så att Rolf urskiljningslöst hävde ur sig vulgära förslag till alla 16 inloggade personer på Fs msn, varpå de stackare som svarade fick mer övertalning i de fall det behövdes. Enligt Rolf har F nu bokningar i Örebro i början av helgen och senare ska han även till Kviberg och någonstans uppåt landet på söndag. Givetvis brändes lite broar på vägen men sådant får man, enligt den förmodat mycket erfarne Rolf, räkna med. Konsten att ruinera årtiondens socialt nätverkande på 10 minuter över msn!

När jag blir entreprenör ska jag uppfinna 34 timmarsdygnet så man hinner göra nåt vettigt på dagarna och ändå få tillräckligt (10 timmar) med sömn!

/F

Clubhopping

Jaha! Fredagen bjöd onekligen på en del intressanta händelser. Vi träffades först på ett litet sunkigt hak borta vid de gamla porrdistrikten som någon fått för sig ska byta skepnad och bli något mer rumsrent. Vi får väl se hur det går med det där, innan visste man i alla fall vart man inte skulle gå om man inte ville stöta på folk i porrbranschen, nu kan de ju vara varsomhelst!

Hursomhelst, där var vi och överlämnade under högtidliga former Ss noga utvalda presenter, fyra till antalet! Han blev antingen glad eller också är han en jägarns bra skådespelare för hans entusiasm för all skit var att jämföra med ett litet barns på julafton... eller nja, idag är ju barn så sjukt bortskämda att de aldrig visar tacksamhet utan mest bara kräver saker. S verkade i alla fall sådär genuint glad som barn var förr i tiden då de hade fått något annat än den sedvanliga "roliga stenen" eller "festliga grästuvan".

Sedan gick vi till det Plpska residenset där man så småningom hängav sig åt en fruktansvärt avancerad version av den kända leken "ring of fire". Den är häftig må ni tro den leken... och inte alls, som namnet antyder, en ring av eld utan tvärtom en ganska blöt ring där medspelarna, tvärtom mot många andra spel, blir sämre på reglerna ju längre man spelar!

Hux flux så var klockan kvällen och de ödmjuka damerna i HKN behagade då släppa in det, i deras ögon tämligen underlägsna, manliga släktet på sin flådiga releasefest! Med fraser som "men are here, we make fire", "nu är vi äntligen här, har ni saknat oss?" och "vad var det nu ni ville ha hjälp med?" intogs stället! Plp betalade 80 spänn för att använda etablissemangets vattenklosett, komma ut till baren och gny lite för att sedan bege sig hem igen och somna i soffan trots att hans flickvän inte ens var hemma (duktigt kuvad att veta sin plats när man gjort fel utan att någon säger till eller ens kan kontrollera att reglerna efterlevs... all heder åt H, Plps flickvän).

F spenderade alla de pengar han lovat att köpa en ny skolväska för och har idag inget att uppvisa för denna vidlyftiga kväll. Till råga på allt kände han att han nog inte hade tillräckligt roligt för att ens motivera de sista två drinkarna... de var bara ett resultat av rastlöshet vilket grämer den småländska snålvargen.

Efter en mycket trevlig kulinarisk upplevelse på BK bar det av hemåt. Snålvargen F tackade sin lyckliga stjärna för att han haft den goda smaken att annektera en boning mitt i city och således slapp betala för en taxi eller något i den stilen.

Värt att tillägga är att F hamnade på en mingelbild som nu ligger ute på finest.se. Jodå, schtekigt ska det vara! I enlighet med sidans namn och uppdrag passade såklart inte en duktigt salongs F in i bildserierna riktigt men man kan tydligt se hans nacke och övre delen av hans rygg. Jodå, tittar ni noga så ser ni helt tydligt ryggen på den röda piké han ämnade bära under kvällen! En piké som för övrigt gjorde F kraftigt överklädd i början av kvällen men som senare, trots stället för dess införskaffande, gjorde att folk tittade lite snett på honom senare på natten.

Återigen, om livet är härligt så är det inte Fs liv man talar om!

F

En ständig uppförsbacke

Det här är en liten och illustrativ berättelse om varför Fs liv är en ständig uppförsbacke utsatt för piskande regn och kalla motvindar.

F har under natten bloggat och framförallt hämtat hem sin cykel från Kungsportsplatsen. Dessa hedervärda aktiviteter är något han tycker borde skapa en bättre karma än den som slutligen drabbade honom. Nattens eskapader gjorde det stört omöjligt att kliva upp i tid till lektionen och F sov således över den med buller och bong! Strike one!

När han äntligen pallrade sin sorgliga kropp ut från sin fashionabla boning bar det av mot skolan, men på vägen smet han in på Ströms där han sedan länge spanat in en skjorta. Äntligen var den nedsatt till ett pris som F tyckte var överkomligt och F köpte plagget i stor lycka. När han kom till skolan och stolt förevisade plagget för sina vänner tyckte de att det såg ut som en fångdräkt från gamla nazityskland. Strike two!

F hade även köpt med sig kaffe latte, capuccino och tre semlor till sina vänner L och S... semlorna lite med tanke på att det idag är Ss födelsedag (F vet att S inte kan läsa det här för hans router har fruktallergi och kan således inte samarbeta med Ss fruktbeklädda dator... så ett grattis är totalt bortkastat här). När semlorna packats upp och skall portioneras ut så avböjer S vänligt men bestämt sin semla med förevändningen att grädde är ju inte så nyttigt. Strike three!

F har fortfarande inte vunnit massa miljoner på lotto trots att alla hans pengar håller på att ta slut. Strike four!

F var två poäng från VG på senaste tentan... och det är tredje tentan av fyra då just detta händer! Det jävliga med detta är att man ibland kan höjas upp ett poäng om man har ett halbra skäl och ligger precis på gränsen, men man kan ALDRIG höja sig två poäng. Strike five!

/F

SMS

Idag har F suttit på en föreläsning och förväntades där lära sig om styrmodeller och verktyg för prestationsmätning. Detta faller inte F i smaken varför han istället roar sig med att göra beräkningar på hur mycket han sparar på att under gårdagen ha accepterat att betala 99 kronor i månaden för att få skicka upp till 5000 sms i månaden.

Ett snabbt överslag gör gällande att han nu får skicka ungefär 161,3 sms per dag. Ujujuj, vad många sms tänker man gärna. Räknar man vidare, vilket F såklart gjorde, så kommer man fram till att det tillåter att man skickar 6,7 sms per timma. Men vad hände här? 6,7 sms per timma är ju ingenting! Under en vanlig lektion skickar F och L (som ofta sitter jämte varandra eller i alla fall bara någon plats ifrån varandra) lätt 6,7 sms till varandra Exempel på sms-dialog:

1.L Undrens tid är inte förbi, hur har du orkat hit så tidigt?

1. F Jag gick aldrig hem igår. Har du valt kläder i mörker idag eller? Blå strumpor och lila tröja är väl lite 2004?

2. L Och du följer med på lektionen som vanligt märker jag.

2. F Han som kom in nu, bara 20 min sen... Borås!

3. F Vem är farbrorn framme vid tavlan och vad vill han?

3. L Var är Rauken?

4. L Kolla, det snöar!

4. F Vilken festlig bild... grå... och med siffror som är för små för att läsa!

5. F Sluta spela spel, försök hänga med!

6. F Ritar du av den här modellen? Gör det, gör det nu!

5. L Ditt beteende är mkt uppseendeväckande!

7. F Raaaaaast! Vem åt upp all luft här inne?

8. F Ska vi skippa sista timman?

6. L Nä, det är ju intressant egentligen...

9. F mmm, märker att du tycker det. slagit highscoren på mobilen tre gånger på bara fem av farbrorns slides!


...av detta exempel (där vissa sms är hämtade ur verkliga livet medan andra är fabrikationer) framgår tydligt att man kan skicka mellan 6-9 sms på 45 minuter! Och tänk om man vill skicka ett till C också? Som tur är sover F ungefär 9 timmar per dygn och man får då upp antalet sms till 10,75 st per vaken timma!

Med denna vetskap känner F sig lugn men blir genast upprörd över nästa beräkning. Varje sms kostar 1,98 öre och det i sig är ju inte så farligt dyrt. Betänk dock att operatören ändå har marginaler på detta och att de i vanliga fall tar 69 öre per sms. Detta ger en marginalökning på 3450% från en nivå de redan beräknas tjäna pengar på. För den av ekonomiska nyckeltal obekante kan jag upplysa om att marginaler av den här typen kan anses höga men egentligen inte betyder någonting om man inte vet hur stor kapitalomsättningshastigheten är. Ponera att man gjort tokiga investeringar i infrastruktur och har en KOH på 0,0001 (dvs man har investerat 1000 000kr men omsätter bara 1000kr, vilket är mycket lågt) så har man ändå en räntabilitet på totalt kapital på 34,5% vilket är kanon!

F känner sig lurad... och hoppas att han har räknat fel!

/F

ute och går...cyklar*

Var ute och gick i helgen. Bara en promenad sådär för att komma ut och se något annat än lägenheten som man kan göra. Hade kommit ungefär till teatern när jag stötte på en kompis som jag inte sett på länge. Pratade med henne ett bra tag om allt möjligt som hänt den senaste tiden när hon i en paus mellan utläggningarna presenterar sin kompis som hon har med sig.

Hon berättar dock innan att hennes kompis är utbytesstudent och jag förstår då således att jag får prata Engelska. "hello, Christopher" säger jag och sträcker fram handen. "hey, Maya" svarar hon. Sen lägger hon till "nice to meet you". Jag vet inte riktigt vad som hände men jag blir i alla fall lite glad och förvånad varpå jag säger "oh thank you" . Tur att man är så bevandrad i det engelska språket kände jag direkt därefter och skyndade mig iväg, ingen idé att försöka rädda detta. Jag som bara ville gå ut och gå.


/C


Sås

"den bästa såsen, som du kan ha... allroundsåsen... det är brunsåsen!" - Peter Apelgren

"mmm, sååååååååååås" - F

Finns det något som är så vidunderligt som sås? Finns det något som är så odefinerat som sås? Finns det något som kan höja den simplaste måltid som sås? Sås är en konst och kan ta sig form från nästan vilka livsmedel som hel... det här inlägget kan aldrig bli bra va? Dessutom fick jag just en rejäl nysattack! uppe i fjorton nysningar... and counting! någon som vet hur många hjänceller man sägs förlora per nys? I den här takten kommer jag aldrig få nobelpris... kanske till o med glömmer vad jag heter! Måste sova och vila mig!

/D... F menar jag!