Twin City - Helvetet ligger i Jerusalem
0
Ibland önskar man att pianolack hade lite större inflytande... sist jag kollade så hade vi två unika besökare per dag. Det är ändå starkt för en blogg som inte uppdateras! Hursomhelst tänker jag nu försöka skapa ett litet uppror så gott det går, alltmedan jag äter fil och russin.
Det var en gång en lagom liten stad vid sjön Vätterns fot. I den lagom lilla staden, som vi kan kalla för Jönköping, fanns onekligen en hel del saker att värdesätta. Det fanns små fina trähus utmed en av stadens gågator i "shoppingstråket", det fanns kyrkor på behändigt avstånd oavsett var man befann sig, det fann en närhet till vattnet som friskade upp och gav en alldeles speciell känsla av sommar på sommaren och vinter på vintern. Tyvärr fanns det också ett ställe som hette Twin City. Twin City är en turkosgrön byggnad, fint belägen i en park vid kanalen, där man kan köpa mat på dagen och alkohol på kvällen. Allt väl så långt kan man tycka... men icke!
F spatserade, glad i hågen och med trevligt sällskap, in på Twin med siktet inställt på tre white russian. Strategiskt placerar han sig smidigt vid öltapparna, trots att det är gryyyymt mycket folk runt baren - damn I'm good, tänker F. Sedan väntan... desperata försök att skapa ögonkontakt med de självupptagna killarna bakom baren. Humöret växlar från superglad till småtjurig på tio minuter. Fanstyget bakom bardisken tar till slut Fs beställning men verkar tycka att den inte var så kul så han struntade i den. Okej, en söt tjej försöker istället... samma sak! Kvällen går och F gör en ny räd i baren, de ska få en chans till. Slug som F är så visar han inte sitt kort förrän själva betalningen skall göras, barkillarna verkar absolut föredra cash... eller en omvänd lobotomi för att återställa dem till verkligheten.
F beställer en Long island, en white russian och en öl... barkillen skakar lite på huvudet och blandar motvilligt ihop det han tror är en long island och en white russian. När F sedan tar fram sitt kort suckar barkillen, skakar lite på huvudet och stönar "neee, kort". MEN SKIT I ATT TA MINA PENGAR OM DU INTE VILL HA DEM DÅ!!! Long island smakade kloak, white russian smakade fan, ölen var blaskig.
På Twin City i Jönköping finns inga bartenders, där finns bara ölupphällare och flasköppnare.
På Twin City jobbar man inte för att man tycker det är kul eller för att man har arbetsmoral, man jobbar för att lura av folk dricks, dricks man bara får om folk betalar kontant.
På Twin City är man inte trevlig, man behöver tydligen inte vara det för folk handlar där ändå.
Nästa gång ska jag fråga om fanstyget bakom bardisken kan blanda ihop en vatten åt mig och sen ska jag betala honom med boskap. Utvecklingen går bakåt.
I en lite större stad, låt oss kalla den för Göteborg, där tycker bartenders det är kul att blanda drinkar... det gör att de får visa vad de kan, och de kan!! I Göteborg har civilisationen brett ut sig och man kan använda kreditkort. Göteborg är fint!
GÅ ALDRIG TILL TWIN CITY I JÖNKÖPING!!
Nu ska jag hälla bensin på Twin och sedan lite vårdslöst kasta en glödande cigg på etablissemanget.
/F - feelings for fire
Det var en gång en lagom liten stad vid sjön Vätterns fot. I den lagom lilla staden, som vi kan kalla för Jönköping, fanns onekligen en hel del saker att värdesätta. Det fanns små fina trähus utmed en av stadens gågator i "shoppingstråket", det fanns kyrkor på behändigt avstånd oavsett var man befann sig, det fann en närhet till vattnet som friskade upp och gav en alldeles speciell känsla av sommar på sommaren och vinter på vintern. Tyvärr fanns det också ett ställe som hette Twin City. Twin City är en turkosgrön byggnad, fint belägen i en park vid kanalen, där man kan köpa mat på dagen och alkohol på kvällen. Allt väl så långt kan man tycka... men icke!
F spatserade, glad i hågen och med trevligt sällskap, in på Twin med siktet inställt på tre white russian. Strategiskt placerar han sig smidigt vid öltapparna, trots att det är gryyyymt mycket folk runt baren - damn I'm good, tänker F. Sedan väntan... desperata försök att skapa ögonkontakt med de självupptagna killarna bakom baren. Humöret växlar från superglad till småtjurig på tio minuter. Fanstyget bakom bardisken tar till slut Fs beställning men verkar tycka att den inte var så kul så han struntade i den. Okej, en söt tjej försöker istället... samma sak! Kvällen går och F gör en ny räd i baren, de ska få en chans till. Slug som F är så visar han inte sitt kort förrän själva betalningen skall göras, barkillarna verkar absolut föredra cash... eller en omvänd lobotomi för att återställa dem till verkligheten.
F beställer en Long island, en white russian och en öl... barkillen skakar lite på huvudet och blandar motvilligt ihop det han tror är en long island och en white russian. När F sedan tar fram sitt kort suckar barkillen, skakar lite på huvudet och stönar "neee, kort". MEN SKIT I ATT TA MINA PENGAR OM DU INTE VILL HA DEM DÅ!!! Long island smakade kloak, white russian smakade fan, ölen var blaskig.
På Twin City i Jönköping finns inga bartenders, där finns bara ölupphällare och flasköppnare.
På Twin City jobbar man inte för att man tycker det är kul eller för att man har arbetsmoral, man jobbar för att lura av folk dricks, dricks man bara får om folk betalar kontant.
På Twin City är man inte trevlig, man behöver tydligen inte vara det för folk handlar där ändå.
Nästa gång ska jag fråga om fanstyget bakom bardisken kan blanda ihop en vatten åt mig och sen ska jag betala honom med boskap. Utvecklingen går bakåt.
I en lite större stad, låt oss kalla den för Göteborg, där tycker bartenders det är kul att blanda drinkar... det gör att de får visa vad de kan, och de kan!! I Göteborg har civilisationen brett ut sig och man kan använda kreditkort. Göteborg är fint!
GÅ ALDRIG TILL TWIN CITY I JÖNKÖPING!!
Nu ska jag hälla bensin på Twin och sedan lite vårdslöst kasta en glödande cigg på etablissemanget.
/F - feelings for fire
Först tänkte jag skriva historien om duvan... men den har ju alla hört redan. Jag har själv berättat den ett flertal gånger, vissa gånger på engelska!
Istället tänker jag skriva om vanliga människor. Just på sommaren kryper de nämligen fram, de vanliga människorna. Ingen vet exakt var de gömmer sig resten av året och anledningen till det är förmodligen att ingen har tagit reda på det eftersom ingen vill veta, man är bara glad att de håller sig undan.
En teori är att de är fullt synliga även under övriga årstider men att de kamouflerar sig på ett så övertygande sätt att man misstar dem för intelligent folk... ojdå, där sipprade visst min cynism igenom redan. Vanliga människor röstar på socialdemokraterna, och det kan man absolut göra! Socialdemokraternas åsikter kan stundtals kännas mycket sunda och det finns ett stort (nåja) antal upplysta (nåja) människor som röstar på socialdemokraterna på grund av att de sympatiserar med partiprogrammet. Vanliga människor däremot, de röstar på socialdemokraterna för "det har de ju alltid gjort".
Vanliga människor har dåligt sittande shorts med massa fickor på, för det är ju behändigt om man vill bära med sig saker (och det gör de... tusen olika saker putar ut genom de skrynkliga shortsen... and not in a good way). Till shortsen har de sandaler som de köpt på skokanonen för 49.90 och som är tillverkade i skumplast och har syntetiska tygremmar med kardborre. Under tofflorna har de ofta vita tubsockor, även om vissa tappert försöker bli lite flådigare genom att ha svarta tunnare strumpor ...detta får mig att minnas min körskolelärare som på intet vis klädde sig så men som under en lektion skulle lära ut positionering inför sväng. Kör man på enkelriktad väg ska man placera sig oerhört nära trottoarkanten åt det håll man ska svänga. Detta gjorde F, duktig som han är, varpå körskoleläraren lugnt och metodiskt säger "jaa, nu tänkte du rätt, men ändå blev det lite fel för det här är ingen enkelriktad väg". Himla fin var han min körskolelärare. Han sa även, med samma lugn, att jag skulle få tio poäng och jag körde på snorungen med skateboard. Himla fin var han!
Vanliga människor har tonade rutor på sin volvokombi, men inte sådär smakfullt tonade som man gärna har på tyska lyxbilar, utan med hjälp av sån där lila film som man klistrar på rutorna... och det bildas lite luftbubblor under på ett mycket osexigt sätt. Dessutom fikar vanliga människor i tid och otid! Oavsett var man är, vart man är på väg eller var man har varit... så nog fan ska det grävas fram plastmuggar och termosar, knöliga smörgåsar med svettig ost samt ljummet kaffe ur en läckande termos.
Foppatofflor...
SMSa låna...
Lyxfällan...
Vardagslyxen är en starköl... varje dag!
Jag skriver detta för att jag i helgen kom på mig själv med att uppskatta träskons kvalitéer i form av enkelhet, slitstyrka och omedelbara förmedling av "fixar-mentalitet". Man ska undvika frestarens garn. Man måste då och då påminnas om vilka man föraktar. Cynism är fint, precis som foppatofflor inte är det.
/F - Föraktar Fika... fast främst Foppatofflor
Istället tänker jag skriva om vanliga människor. Just på sommaren kryper de nämligen fram, de vanliga människorna. Ingen vet exakt var de gömmer sig resten av året och anledningen till det är förmodligen att ingen har tagit reda på det eftersom ingen vill veta, man är bara glad att de håller sig undan.
En teori är att de är fullt synliga även under övriga årstider men att de kamouflerar sig på ett så övertygande sätt att man misstar dem för intelligent folk... ojdå, där sipprade visst min cynism igenom redan. Vanliga människor röstar på socialdemokraterna, och det kan man absolut göra! Socialdemokraternas åsikter kan stundtals kännas mycket sunda och det finns ett stort (nåja) antal upplysta (nåja) människor som röstar på socialdemokraterna på grund av att de sympatiserar med partiprogrammet. Vanliga människor däremot, de röstar på socialdemokraterna för "det har de ju alltid gjort".
Vanliga människor har dåligt sittande shorts med massa fickor på, för det är ju behändigt om man vill bära med sig saker (och det gör de... tusen olika saker putar ut genom de skrynkliga shortsen... and not in a good way). Till shortsen har de sandaler som de köpt på skokanonen för 49.90 och som är tillverkade i skumplast och har syntetiska tygremmar med kardborre. Under tofflorna har de ofta vita tubsockor, även om vissa tappert försöker bli lite flådigare genom att ha svarta tunnare strumpor ...detta får mig att minnas min körskolelärare som på intet vis klädde sig så men som under en lektion skulle lära ut positionering inför sväng. Kör man på enkelriktad väg ska man placera sig oerhört nära trottoarkanten åt det håll man ska svänga. Detta gjorde F, duktig som han är, varpå körskoleläraren lugnt och metodiskt säger "jaa, nu tänkte du rätt, men ändå blev det lite fel för det här är ingen enkelriktad väg". Himla fin var han min körskolelärare. Han sa även, med samma lugn, att jag skulle få tio poäng och jag körde på snorungen med skateboard. Himla fin var han!
Vanliga människor har tonade rutor på sin volvokombi, men inte sådär smakfullt tonade som man gärna har på tyska lyxbilar, utan med hjälp av sån där lila film som man klistrar på rutorna... och det bildas lite luftbubblor under på ett mycket osexigt sätt. Dessutom fikar vanliga människor i tid och otid! Oavsett var man är, vart man är på väg eller var man har varit... så nog fan ska det grävas fram plastmuggar och termosar, knöliga smörgåsar med svettig ost samt ljummet kaffe ur en läckande termos.
Foppatofflor...
SMSa låna...
Lyxfällan...
Vardagslyxen är en starköl... varje dag!
Jag skriver detta för att jag i helgen kom på mig själv med att uppskatta träskons kvalitéer i form av enkelhet, slitstyrka och omedelbara förmedling av "fixar-mentalitet". Man ska undvika frestarens garn. Man måste då och då påminnas om vilka man föraktar. Cynism är fint, precis som foppatofflor inte är det.
/F - Föraktar Fika... fast främst Foppatofflor