F lämnar in sina skor samtidigt som L lämnar in skor åt sin flickvän, de senare ska vara klara pronto pasta då L med flickvän ska resa bort och behöver skorna fort som attan! F behöver dock inte sina skor fort som attan alls utan försäkrar om att det är okej om klackningen tar en månad. Skomakaren blir bekymrad över den tidspress som L orsakar, rynkar pannan, suckar högt, men säger att det går om han skyndar sig (underförstått, det kostar lite extra). Någon dag senare skickar skomakaren sms till F där han konstaterar att sulan behöver bytas på Fs skor också. Kör i vind tycker F. Ytterligare någon dag senare skickar Skomakaren ett till sms till F; "Skorna är klara nu =o) ".

Snabba puckar tycker F och undrar om L också ska hämta sina skor. L har dock inte fått något sms och skorna som det skulle stressas med hade således lägre prioritet än de som kunde ta en månad. Kanon!

Efter någon dag åker dock F och L och hämtar sina skor, F tittar på klacken och noterar att den är bytt - toppen! (M. Montazami påverkar onekligen folk i större utsträckning än man kan tro... eller hoppas). På väg hem tittar F närmare på sina skor. Ser de inte lite grövre ut... och lite bredare? Jodå för tusan! De förut så smäckra lågskorna har nu fått en rejält tilltagen svart gummisula som inte bara gör skorna en halv centimeter högre, utan också drygt en halv centimeter BREDARE! Det sticker alltså ut två-tre millimeter sula på varje sida om skon. Fuck!

Jaja, tycker ändå F, jag har ju flera par svarta lågskor, kanske kan behöva ett par kängor också. Skorna kom sedan att kallas för snöskorna då likheten är slående (nåja). De har den negativa sommaregenskapen hos en grov sula, i symbios med den negativa vinteregenskapen hos tunn och kall skinnsko. Kort sagt är det de idealiska skorna att ha hemma på skohyllan året runt!

Sulan har ändå gjort att F haft dem i vinterns snö och slask och trivts ganska bra med det (så när som på den oerhörda kylan). Häromdagen hände det man inte trodde kunde hända - den grova traktorsulan sprack rakt över på BÅDA skorna! Vatten, slask och snö sipprade in till strumporna och det hela blev mycket olustigt.

För att inte behöva förstöra sina handgjorda italienska favoritskinnboots i färgen bordeaux har F nu inhandlat nya skor för slask och snö. Det är här dagens historia börjar.

Framför F i kön står en kvinna av utomnordisk härkomst. Jag säger inte att det spelar någon roll, men man kan ändå ana att det som följer aldrig skulle bli aktuellt om det varit en kvinna med den svenska nästintill naiva ödmjukheten och försiktigheten. Ordväxling följer enligt nedan:

Kassatjej: Det fanns visst ingen kartong till just det här paret, går det bra att ta dem såhär (löst i en påse).

Kvinnan: Ja, det går bra.

- kvinnan betalar och får kassen -

Kvinnan tittar in bakom disken: Jag ska (inte vill, inte inlindat på något sätt, SKA!) ha kartong!

Kassatjej: Jaa, men nu finns det ju tyvärr ingen kartong.

Kvinnan: Men jag ska ha kartong.

Kassatjej: Ja, just nu finns det som du ser inga tomma kartonger här.

Kvinnans man kommer fram: Vad är problem?

Kvinnan: Jag får inte kartong. Jag ska ha kartong. Jag har kartong till mina skor, så de inte förstörs.

(Skorna kostade 299kr på DinSko... bra att ha i åtanke)

Kvinnans man: Varför hon inte får kartong?

Kassatjej, lite trött: Nej, det finns ju tyvärr ingen tom kartong här som du ser.

Kvinnans man: Vi ska ha kartong!

Kvinnan: Jag ska ha kartong.

(hade F jobbat på DinSko så hade han ringt vakten ungefär här...)

Kvinnans man: Ge henne kartong! Varför du inte ger henne kartong?

Annan person i personalen: Ni behöver inte skrika, som ni ser finns det ingen tom kartong här just nu. Om ni väntar så kanske vi kan ordna det.

Kvinnan till en annan kund som bara försöker betala och komma därifrån: Hallå, jag var faktiskt före dig! Jag ska ha kartong till skorna!

Kund: Eeh, ja, du kan väl lugna dig. Jag ska bara betala.

(Här går F men kan ge sig fan på att personalen fick beställa upp en TOM KARTONG från lagret... om det fanns, annars kan kvinnan stå kvar än och skrika om sin kartong)

I ljuset av denna lilla vardagskonflikt har F bestämt sig för att köpa en elpistol och zappa folk han inte klarar av. Tänk bara så smidigt *zapp* *zapp* sen hade man kunnat släpa ut dem i benen och lägga utanför systembolaget. Tänk bara på allt folk som alltid är i vägen: *zapp* sen kliver man förbi/över. Ungdomar som talar grammatiskt inkorrekt: *zapp* HONOM heter det!! Då lär de sig ska ni se!

Men Fs syn på sina medmänniskor skulle han såklart behöva världens förmånligaste avtal med en batterileverantör, men det är nog inte så svårt.

/F