Buskis och Ondska!


Jo, jag vet att denhär bloggen är tänkt att innehålla ett visst mått av flärd, klass och annan dynga, men nu skiter vi i det och ägnar oss åt något mycket bättre. Buskis! Det är nämligen så att jag tänkte dela med mig av en historia ur verkliga livet (det som inte sker på Facebook) som innehåller en viss mängd buskis och trevlig mängd ondska, därav namnet på inlägget. För att ni ska njuta till fullo av det hela krävs en presentation av inblandade personer:

J → min egen far. En kanonkille på alla sätt! En riktig gammaldags macho-karl som aldrig skulle dricka light-öl eller acceptera att en maskin inte drivs av förbränningsmotor.

Familjen L → mina grannar (innefattar bästa polaren med tillhörande mor och far).

 U1 och U2 → Två personer från annat land än Sverige.

Hund → Jepp…en hund! En schäfer ägd av U1 och/eller U2.

Camaro → Huvudpersonen i denna historia. Camaro är en medlem av min familj, han är yngst men ändå äldst, störst men ändå minst, och andra konstiga motsägelser. Camaro liknar rasen ”katt”, är uppfödd på harar och småbarn, och knarkar förmodligen anabola. ”Skogkatt” stod det i annonsen när vi hämtade fanskapet, troligen är ”moped” eller ”jordfräs” mer rättvisande rasbeskrivningar.

Själva historien börjar med J får i uppdrag av sin chef (läs fru) att gå upp till den lokala återvinningsstationen och slänga tidningar i pappersåtervinningen. Redan här är J bra förbannad då han inte förstår varför man inte kan dumpa skiten i grannens brevlåda eller spara tidningarna i syfte att senare bygga något av dem. Att bli sedd av grannar eller andra medlemmar av livets jury när man källsorterar är för J lika illa som det är för Rolf att bli sedd med en matlåda i en plastkasse. Duktigt pinsamt alltså. Det hela blir inte bättre av att Camaro fattat tycke för att gå på ”promenad” och glatt följer med J mot sopstationen. Det jobbiga för J är inte att då och då tvingas stanna för att säga åt Camaro att släppa ner eventuella förbipasserande som han lyft upp, nej, det jobbiga är att det ser fruktansvärt omaskulint ut att källsortera i sällskap med en katt.

Källsorteringen klaras av utan att någon granne verkar sett det hela och allt är frid och fröjd inför promenaden hem. Men då händer något som får denna dag att gå i ondskans och buskisens tecken. Två personer (U1 och U2) passerar plötsligt förbi i sällskap av en stadig schäferhund. Eftersom alla hundägare litar på sina djur (läs ”är efterblivna”) är den okopplad. Hunden får genast syn på Camaro och bestämmer sig för att Camaro nog ska ha spö.

Allt händer nu mycket fort. Hunden sätter efter katten som, likt dvärgarna på Fångarna På Fortet, löper i rasande fart mot tomten där familjen L bor, och klättrar upp i det högsta trädet öster om Gasklockan. J blir skogstokig och börjar ifrågasätta om U1 och U2 verkligen är berättigade till fortsatt existens och vill gärna få svar på varför man har med sig ett tyskt tortyrredskap när man promenerar. Men eftersom språket de båda hundägarna pratar är av utomjordisk härkomst (detta enligt J själv, som visserligen endast förstår Göteborgska och viss Svenska) blir konversationen förpassad till festliga gester och teckenspråk. Djurägarna tar sig nu in på tomten där en jublande glad schäfer gapar och skriker på Camaro som förmodligen tvingats plocka fram sina syrgastuber i sin desperata klättring mot världens tak. Utöver J, U1, U2, hunden och Camaro börjar nu valda delar av familjen L undra varför människor plötsligt vallfärdar till deras trädgård och ansluter sig därför till den trevliga konversationen nedanför trädet. Detta glam och stoj lockar naturligtvis fler grannar till tomten samt en man från Hässleholm som bara ”råkade” komma förbi. Hela kommunen är strax samlad nedanför trädet innehållande katten (på väg in i omloppsbana) och alla frågar de J vad som har hänt. J är nära ett nervöst sammanbrott. Han hatar att ställa till med en scen, hatar folk, hatar hunden, hatar U1 och U2 samt hatar att alla nu förstått att han springer och jamsar efter en katt. Alltså…klassisk buskis! Tokigheter och stoj, uppståndelse och klassisk vardagskomik toppat med en arg lite äldre man… men det är nu ”Stefan och Krister” förvandlas till ”Alien 3”, det är nu ondskan tar makt.

Camaro är som jag tidigare beskrivit en kattliknande varelse utan samvete, mättnadskänsla eller empati. Alla katter är onda av naturen och Camaro är dessutom sadistisk av uppfostran (jag är så stolt). När då församlingen nedanför trädet diskuterar om man bör ringa brandkår eller offra något barn som får klättra upp, bestämmer sig Camaro för att ta saken i egna händer/tassar. Lugnt och metodiskt klättrar han nedåt i trädet, till synes helt orädd för schäfern (som fortfarande tjoar och har sig). Strax ovanför marken stannar Camaro upp och stirrar på hunden med en blick som säger ”nu ska jag döda dig” på ett vänligt men bestämt sätt. Glädjen den enorma samlingen grannar känner av att denna fula katt äntligen klättrat ner, utbyts snart till ångest och panik. Camaro avlägger ett avgrundsvrål (sådär fräckt med helt öppen mun i vilken man kan skåda ända ned till helvetets portar, där Satan sitter och pekar ”fuck you”) och kastar sig sedan helt besinningslöst över hunden. Hunden är nu inte lika stursk längre när 107kg katt hänger och slänger i dess ögonglober och borrar in sina tänder i diverse vitala organ. Hunden får tokpanik och börjar springa i små fina cirklar bland alla åskådarna som nedfläckade av blod skräckslaget stirrar på dödskampen…utom J som glatt hejar på Camaro. Hunden skakar sig loss och fångas upp av U1 och U2 som genast ger sig av mot fjärran land.

Slutet gott allting gott. Camaro fick bevisa för hela världen att han inte är rädd för något, vare sig höjder eller hundar, och J fick bevisat för världen att till och med hans katt är manligare än de flesta gubbar i grannskapet.

Det konstiga är att katten inte anföll direkt. Camaro har alltså ett otal gånger anfallit både hundar och ibland ensamma människor (jag skojar alltså inte nu) som gått förbi på vägen. Camaro har fångat fullvuxna skator och som kattunge fällde han en hare (!). En granne ville vid ett tillfälle att vi skulle omlackera hans bils motorhuv och framskärm eftersom katten gjort åverkan på den på ett ”aggressivt” sätt när den stod parkerad. KATTEN ANFÖLL ALLTSÅ EN BIL!

Jag tror bara att Camaro gav sig upp i trädet för att kunna utnyttja gravitationen i syfte att öka intensiteten på sin attack.

Katten är ond!

/S





 

Allmän vädjan

Om jag bemödar mig med att blogga i tid och otid kan ni väl i alla fall ge mig en hint om vem ni är när ni kommenterar... det skulle onekligen skapa ett fantastiskt mervärde för mig!

Det är för övrigt väldigt kul att ni kommenterar saker... det är ju viktigt med feedback även om Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet är av annan åsikt!

Tack!

/F

Kort och snabbt tack vare mina kära gruppmedlemmar

Det här får gå undan... Jag är den ENDA gruppmedlemmen som varit fysiskt, och oftast även psykiskt, närvarande vid samtliga arbetstillfällen, samtliga föreläsningar och även varit den som lagt sista handen vid ALLA arbeten någonsin. Trots detta får jag bajsmackan att dels omformulera, strukturera och korrekturläsa vår opponering och dels ta två femtedelar av vår presentation imorgon!! Thanks a bunch! Tur att jag börjat gilla presentationer... men det kan ju ändras tills imorgon menar jag! Jag har alltså inte tid att blogga sådär utan vidare, men eftersom jag bär hela bloggen också (ovanpå all annan skit) så måste jag ju ge de fantastiska läsarna något nytt att förströ sig med varje dag! Glädjande är att det genomsnittliga antalet besök på en dag nu stabiliserats på en nivå som tangerar det högsta enskilda besöksantalet på en dag... yay!

Hursomhelst så har det varit vår idag och man ska vara glad för det! Jag har till och med gjort ett vårställningstagande i och med mitt bärande av ljusa jeans - något som enbart är accepterat under vår/sommarhalvåret.

Gruppen diskuterar en tanig kille som gick i vår klass innnan, som såg ut som en tjej i ansiktet samt hade lika breda vader som jag har handleder (jag har ganska smala handleder).

L - jag tror att han skulle passa som rallare!
Rolf - Näää... Fast jo, min morfar har ju jobbat som det!
F - Jaså, med järnväg alltså?
Rolf - Nää, med timmer i Klarälven!

Jobbar man med timmer i Klarälven kan man kalla sig mycket, men inte rallare!

Nu ska jag work my magic i en presentation av Tenhults stolthet, semesterfirares värsta vägmardröm, 4000 hotellnättersekvivalenter (per styck) - Kabe Husvagnar!!

/F

Ett skåp för kyla men inte mycket mer

F är snart bästa polare med vakten som stänger Hemköp Nordstan på kvällen. F släntrar nämligen alltid in på Hemköp runt 20.45 sådär, bara 15 minuter innan lås och bom. Vakten ser lite trött ut när F svänger in genom de halvt stängda glasdörrarna och försöker le lite ursäktande. Man kan se att han tänker "affären är öppen mellan 8-21... det är tretton timmar varav 12,75 du alltså väljer att aldrig någonsin utnyttja. Detta i sig är kanske inte så tokigt men att du väljer just de sista 15 minuterna är ju jobbigt för mig som bara vill gå hem... eller till Murveln och ta en bit mat i sällskap av Janne Josefsson". Antagligen tänker inte vakten det här alls. Antagligen tänker vakten snarare "Jahapp... jupp jupp. Här står jag. Jag är vakt... vaktar och står i". Men det spelar ingen roll vad vakten tänker för F kommer sannolikt fortsätta ramla in en kvart innan stängning eftersom han aldrig planerar särskilt långt i förväg och gärna väntar med det mesta in i det sista!

Idag var inget undantag såklart. F måste köpa gryn av havre, k av mjöl och en röd limpa b (fattar ni inte så är ni idioter). F väntar in i det sista och bestämmer sig för att vänta en stund till... hux flux så är klockan fem minuter i nio och inte ens F kan med att tokspringa in i Nordstan och ner på Hemköp. Denna lathet lämnar F med en del olika alternativ att inmundiga som kvällsmål. F kan göra smörstekt medwurst i sås av sylt, han kan koka soppa på kalvfond och soya, han kan göra ugnsbakad smördeg på sweet chilitäcke marinerad i honung eller sommarklassikern ketchup och kycklingfond med salt.

Gott ska det bli... hungern är bästa kryddan... shit vad krydda jag ska använda!

/F

Att famla i mörker

Så har äntligen det sista praktikfallet innan sommaren lämnats in med en hel minut till godo. Det medges att det var med rätt hög puls man satt och korrekturläste eländet så sent som fem minuter innan deadline... men man jobbar ju bra under press trots att resultatet även blir magsår och högt blodtryck.

Sammanfattningsvis kan man väl säga att F och Plp var realtivt nöjda med resultatet. F tyckte att det var rörigt och saknade konkreta ställningstaganden och sammanfattande hållpunkter, men menade ändå att det under givna förutsättningar var ett fint arbete. Gruppen har genomgående njutit fördelarna av att ha L som gruppmedlem, dels genom att han är den enda som faktiskt producerar text baserat på annat än hårda källor och dels genom hans lysande förmåga att förära alla arbeten med den så kallade "Halo effekten". Principen av effekten är mycket enkel; förpackningen avgör inställningen till innehållet! Layouten var således av den mer påkostade sorten och vi använder färg, form, käcka stilistiska snilledrag och psykologiska formuleringar för att förklä det begränsade sakliga innehållet.

Efter att F har läst opponentarbetet börjar han genast tvivla på om det egna arbetet verkligen är så himla bra... snarare verkar arbetet bara vara skit. Jävligt ingående skit med noter till International Accounting Standard 2-40 löpande... men skit ändå! Fröken C fick äran att kika lite på arbetet och konstaterar efter att ha läst igenom det "väldigt snygg design". Att det är det första hon säger behöver inte betyda något negativt, men att det är det ENDA hon säger ska man nog ta som ett varningstecken =o)

Det positiva är att det var sol idag och att godisaffären 4 gott har öppnat i det kvarter där F bor. Det senare är positivt för Fs kortsiktiga välbefinnande men ödesdigert för Fs midjemått och därmed långsiktiga välbefinnande. Men vem orkar vara långsiktig nuförtiden?

Mmm, godis! Nu ska F äta lax... man blir smart av fisk och snart är det tenta! Imorgon ska F äta sushi och i övermorgon fiskpinnar (som iofs innehåller ganska lite fisk... men man blir nog inte dummare av panering i alla fall).

/F

Framed

Idag har F lurat Rolf under föreläsningen... det var kul, för alla utom Rolf iaf!

Föreläsaren säger att när vi ska presentera våra praktikfall på torsdag och fredag, då ska han sitta och läsa tidningen, messa med mobilen och sova! Det ska han göra för att hämnas på alla studenter som inte lyssnar på vad han säger.

F känner sig lite träffad och slutar messa... men senare får han mess och måste visa det för Rolf. Medan Rolf sitter och läser på Fs mobil utbrister läraren "precis sådär ska jag sitta på fredag!!" och pekar på Rolf som inte märker något förrän mycket senare. FRAMED!!

Stackars Roffe!

En rolig dialog som bevisar att även de skarpaste hjärnor tar små pauser under en dag:

F om en piké han köpt i helgen: Det fanns bara en färg kvar i affären!
L: Den du köpte?

Hahahaha! L är allt en skön lirare!

/F

Sentiment, diskrepans, symtomatiskt och stipulera

Folk är dyslektiker hela bunten! Vad är det för mening med att läsa fem år på universitet om man inte får använda krångliga facktermer och byråkratiskt språk? Vår föreläsare; världens roligaste man, men vet han om det? håller med! Exempel på dialog under anställningsintervju i finansbranschen: sentimentet i denna intervju tenderar åt baisse *konstpaus, för att sedan nervöst fortsätta* jag hoppas det rekylerar!

Sedan håller mannen en kort monologom Matrixfilmen, den första alltså! Kontentan är att man har ett val, som när Nemo väljer det blåe eller det röda pillret. "Tur att han väljer det han gör för annars hade filmen blivit jättetråkig och slutat efter bara 30 minuter" konstaterar vår ekonomie doktor framme vid tavlan. "Nu blev det ju en hel film... och två till" fortsätter han sedan sakligt. Fantastiskt inlägg angående värdering till verkligt värde eller till anskaffningsvärde minus ackumulerade avskrivningar!

Senare kommer frågan om vilka effekter ett monopol har på marknaden... höga vinster, påpekar någon... makt över prisbild, nämner någon annan... dålig kvalitet, säger någon stackare som inte visste bättre varpå föreläsaren snabbt fliker in "nja, det är ju bara i den ryska modellen det fungerar så" varpå han mumlar något om galna kommunister.

Mot slutet av föreläsningen målas en sinuskurva upp på tavlan. För att understryka att vissa företag tenderar att ta mer kostnader i botten av en konjunktur ritas en ytterligare linje under ett av extrem-minimivärdena (kul ord) så att det ser ut som en liggande halvmåne. Föreläsaren ritar lite streck i månen för att göra det tydligare och stannar plötsligt upp och får nåt filosofiskt i blicken. "Det ser ut som en valmun" utbrister han sedan och pekar på månen med streck i. "Titta, man kan tänka sig lite plankton som åker in här *tystnad medan han engagerat visar hur plankton eventuellt skulle kunna åka in i valmunnen* har ni tänkt på det förresten, världens största däggdjur och så äter det plankton... det måste gå åt en väldig massa!". Sedan kommer han av sig och står bara och tittar ut över klassen medan han lutar sina händer på det lite för låga bordet han har framför sig *tystnad* "ehm... ja" *tystnad och låter hans konstaterande "ja" sjunka in hos klassen som inte riktigt vet om de missat nån viktig poäng som han just försökte betona*. Sedan fortsätter han att föreläsa om något annat... fin kille!

Han berättade även en personlig händelse ur sitt eget liv, bjöd på sig själv helt enkelt. Han hade en vän som tydligen älskade att åka till Frankrike, "när man åker till Frankrike så blir man alltid behandlad som en kung" hade han sagt... "och vad hände med den senaste franska kungen [här förstår man att vännen inte alls gillade frankrike och även han således hade en himla fin humor]?". "De uppfann giljotinen sägs det" konstaterar föreläsaren innan han skissar vidare på sina modeller.

Han måste ju ha en sjukdom med massa bokstäver i... han säger ju bara precis vad som råkar komma upp i hans, förvisso väldigt välinformerade, huvud! Kan vara Tourettes också! Det är kul för man kan följa med i hans tankebanor... banor, jag åkte linbana en gång i Åre. Det var jättekallt och jag såg blå is! Blått är ju till och med en kall färg... fast idag var himlen hur blå som helst och det var varmt åndå!  <---- hypotetiskt exempel på hur konstigt allt blir om man följer alla tankegångar man får hela tiden.

/F

Ska du jobba hårt så ligg och sov under ett träd!

Här kommer mer tokroliga föreläsarpåhitt! F har för övrigt städat hela sin gigantiska paradvåning på Postreet idag... två omgångar disk, damma, dammsuga, städa badrummet, fixa köket, tvätta fönster(!), bädda sängen, mota in all tvätt ner i tvättkorgen trots att vissa plagg sprang omkring i våningen, vädra kläder, puffa kuddar (har i snitt 0,35 kuddar per kvadratmeter), putsa glasögonen, inventera bokhyllan och borsta tänderna.

Anyway: en gästföreläsare som trampade lite i klaveret, grävde en grop och föll sjäv däri, sket i det blå skåpet och målade in sig i ett hörn! - "Alla de där glidarna man ser på TV som är ute och festar och leker hela tiden men ändå kommer in till kontoret, klappar sekreteraren på rumpan och sedan går in och vinner vad det nu är han ska vinna... de finns inte! Det är killarna och tjejerna som jobbar hårt och bor på kontoret, läser rapporter och förbereder sig, som vinner i verkligheten! Ska man göra de riktigt stora upptäckterna, ni vet som han som satt under ett träd och fick ett äpple i huvudet, då måste man jobba för det! Det är inget man bara snubblar över"

...men, vänta lite nu! Vem använde du som exempel på din rysligt inspirerande monolog om hårt arbete? Han som egentligen satt och latade sig under ett träd en solig arbetsdag när alla andra satt på kontoret och läste rapporter?
Kontentan blir onekligen att det således är DÄR man gör de stora upptäckterna, inte på ett dammigt kontor!
BAM! Lawyered, next!  <--- fattar ni inte det så ser ni för lite på "How I Met Your Mother"

Killen nämnde även lite sakligt att den här finanskrisen är att jämföra med den på 30-talet... och värre ska det bli! Himla motiverande att säga det till 100 blivande civilekonomer som kommer ut i arbetslivet till jul.

Han var även klarsynt nog att påpeka att "det är lättare att hitta något om man vet vad det är man letar efter". Detta är ju inte riktigt sant eftersom F så sent som igår visste att han letade efter byxor men han hittade inga! Däremot visste han inte att han letade efter en piké och en burk kokos, men det hittade han minsann! Jaja, det var en parentes!

Men nu åter till den roliga ordinarie föreläsaren, världens roligaste man, men vet han om det?
Snabba ordvitsar:
"Har ni sett nya Bondfilmen? Den är rätt häftig. Precis som där så har vi här agentproblematik..." (Agent - Principal, informationsasymmetri... ja, ni fattar),
"SAS har ju ganska hög volatilitet i sin kurs; upp och ner flera gånger varje dag. Fast oftast är den ju stabil på ungefär tiotusen meters höjd"
samt den kraftfulla klassikern enligt filosofin less is more; "och SKF rullar på".

Sen tycker jag att hans exempel över hur det kan gå till när man få kontroll över tillgångar är fantastisk i all sin enkelhet: "här har jag femtio spänn... för det kan jag gå ner till restaurangen och få kontroll över en dagens lunch... nästan i alla fall" Alla fattar såna härliga exempel som man kan relatera till själv, till och med killen från Borås!

/F

Stay the night?

Stay the night won't you stay the night? I can be your lover, hold on tight.
Stay the night if you stay the night, I can be your guide to paradise!

Att den kvällen skulle komma då F med liv och lust gör en helkväll av melodifestivalen! Melodifestivalen, detta samtida nöje för den obildade massan. En orgie i dålig smak och gamla uttjatade fraser, klämmigt varvade med komik bestående av snubblande personer utan värdighet.

F finner sig dock, i oerhört charmigt sällskap, engagera sig som aldrig förr! F bedömer kläder, dansare, koreografi, melodi, text samt ljussättning! Den oppmärksamma tittaren lade förstås märke till att Agnes, under den inledande intervjun, var belyst på ett sätt som fick henne att likna Anna Book... en ung, smal och ganska snygg Anna Book, men ändå! Någonstans litar dock F fortfarande väldigt lite på svenska folket, och det känns skönt att sådana grundläggande värderingar aldrig förändras, varför han kände sig tvungen att rösta på "rätt" bidrag! Tydligen skänkte jag pengar till nån välgörenhet också... men jag ska försöka kompensera det under kommande vecka genom att vara extra girig och otrevlig.

Idag var det för övrigt en stackare på stan som frågade om F ringde med Telenor. Aha, tänkte F, om jag säger att jag gör det (vilket förvisso även är sanningen) så kommer han ju inte att kunna sälja nåt och då slipper jag höra på honom! Tyvärr visade det sig vara fel svar för killen sken upp som en sol och insisterade på att han hade ett perfekt erbjudande om F bara ville lyssna i nån minut. Nejnej, säger F och viftar arrogant bort individen... senare inser F att han kan ha förlorat pengar på det här och blir lite ledsen. Han tröstar sig med en ny piké och en burk kokosmjölk - trots att han egentligen skulle köpa byxor och en väska! Kontentan är att det inte FINNS ett rätt svar när folk försöker kränga på en nya telefonabonnemang.

Melodifestivalen alltså! Man slutar aldrig förvånas av sig själv. Jag kunde dock stoltsera med att vara en total novis på området - till skillnad från mitt sällskap som kunde rada upp tidigare röstningsstatistik och fakta om både sjukdomsförlopp och eventuella röstproblem. Nästa gång jag shoppar ska jag köpa en rosa slips, men ingen vit frack eller gulddräkt! Tänk att det ska behövas en homosexuell man för att få ordning på grejerna *suck*

Stay the night... nu har jag lyssnat på den fjorton gånger sen jag kom hem! På väg hem hamnade jag i skottlinjen mellan två tjejgäng som häcklade varandra. Ett stort fjortisgäng, som trots allt kanske var 16, retade ett yngre fjortisgäng, som kanske faktiskt var 14, för att de var små och för att de trodde de var häftiga. Man vill ju så gärna ta de svagas parti och känga till det äldre fjortisgänget (verbalt)... men man gör nog fan bäst i att låta bli! Bättre fly än illa fäkta, speciellt som man tenderar att fäkta med ord som ingen förstår ändå!

Come inside, come insi i i ide! Stay the night, won't you stayyyyyy the night?

/F

Allergi

Jag har så länge jag kan minnas visat symptom på allergi. När jag var liten så testade jag mig mot ALLA ellergier men man kom bara fram till att det enda som gav något som helst utslag på deras tester var det konstgjorda getingsticket de skulle ha att jämföra med. Om någon mosade pollen från lövträd och gned in min näsa i det så skulle jag eventuellt bli lite snuvig eller nåt enligt läkarna, men det var allt!

NU vet jag bättre! Jag är allergisk mot rödvin! Jag blir trött, hängig, apatisk, impotent och får huvudvärk... tjurig blir jag också! Sakta men säkert bockar jag av den ena alkoholhaltiga drycken efter den andra som jag inte klarar av. Punsch efter faddertacken, starksprit i allmänhet, Bacardi razz i synnerhet, efter Roffes fest då han matade mig med sådant i ögat, tequila efter kvällen hos Julia och nu vin!

Kontentan blir ju att Oboy fortfarande är nummer ett (enligt listan nedan)!!

Föreläsaren gjorde massa nya roligheter idag men det orkar jag inte skriva om mitt i natten... men det kommer snart!

/F

. . . - - - . . .

HJÄLP, HJÄLP! Jag behöver HJÄLP! Ser ni inte att jag behöver hjälp?

Nu har ni fått mig att börja skriva om vardagliga saker som cykelsadlar och skomakare! Det här skulle ju vara en sofistikerad blogg med känsla för humor, berättarglädje och siktet inställt på lingvistiska mästerverk!

På tal om lingvistiska mästerverk så umgås jag en del med Plp - mannen som gav svordomar ett ansikte (och då menar jag inte att han ser för jävlig ut... snarare att han svär i genomsnitt tre gånger i varje mening). Han är den enda jag vet som kan bygga hela meningar, endast bestående av svordomar, med vilka han förmedlar ett förståeligt budskap. Visserligen skär det i öronen att höra alla ord och fantasifulla användanden av obsceniteter, men ändå!

Minns ni förresten när jag skrev om att S alltid har nåt liknande "månadens ord" som han kör med? Sist jag nämnde detta var det orden kött och face som förekom oftare än några andra... ringer det en klocka? Det nya ordet är apanage!! Problemet med just apanage är att det är väldigt svårt att få in det i dagligt tal... speciellt om man inte vill gå runt och prata om hovet, med risk för att bli tagen för rojalist. För att råda bot på detta har S helt sonika substituerat det mycket mer lättanvända ordet "entourage" med apanage, och hoppats på att detta ska passera obemärkt förbi... det gör det inte!

...men skit i det nu! Vad jag ville säga var att man börjar svära mer om man umgås med folk som svär OM man inte är i närheten av barn! Jag vet inte vad det är men då lägger vokabulären automatiskt band på sig och man börjar använda "kraftuttryck" som; jösses, attans, dumt och i de mest uppenbara fallen omdaningar som jä...rnspikar och fan...tastiskt. Jag måste svära en hel del i vanliga fall för min lillebror har börjat säga "jösses" väldigt mycket... och jag vet att ingen annan än jag använder det ordet särskilt mycket, och jag använder det bara när jag egentligen svär.

Det är dock väldigt svårt att bli tagen på allvar om man hela tiden går runt och säger jösses! Det är å andra sidan svårt att bli tagen på allvar om man kallar en folksamling för apanage också så jag misstänker att min bror i alla fall kommer kunna bli marknadsförare.

/F

En "heads up" vore inte fel ibland

Jaha... JAHA!?

Vad hände här? Det var ju vår så sent som 11.45 idag! Långt innan 11.45 drog F bort sina stora gardiner och blickade ut över takåsarna (om man ska vara helt ärlig så är det inte så mycket ÖVER takåsarna som IN I takåsarna man blickar om man tittar ut genom Fs fönster... men man ser läppstiftet[s övre del]) som badade i en till synes varm vårsol. F vägrar konsekvent att skaffa en utomhustermometer samt att titta på väderleksprognoser då han menar att det ju ara är att kika ut genom fönstret och avläsa dagens väder live and direct. F blev glad över solen och avfärdade snabbt sina snöskor*, kikade beundrande på sina boots men bestämde sig för att det lite lättsammare av de tre paren svarta lågskor som stod i hallen nog var att föredra en dag som denna. Speciellt för just detta paret lågskor, förutom att de har en dragkedja på sidan istället för snörning och kanske egentligen inte ÄR lågskor i klassisk bemärkelse, är att framsulan är fruktansvärt tunn. När man går i skorna känns det nästan som om man går med främre trampdynan direkt på marken... lite som en låg sportbil där man sitter i gatan för att få ner luftmotståndet, resonerar F. Shoes for performance - men inte en längre promenad vet F efter empiriska studier!

F väljer även att cykla, något som han alltid är lite tveksam till eftersom hans sadel är som en kompetent tvättsvamp som suger i sig kopiösa mängder vatten även om knappt regnar. Detta vatten släpper den sedan ifrån sig genom två onödiga sömmar på sadeln när man sätter sig på den. Resultatet blir att F ofta har två blöta, mer eller mindre stora och iögonfallande, fläckar på sina bakfickor varje morgon efter cykelturen till skolan.

Så sent som igår kramade F ur sin sadel (igen), satte sig på den och blev blöt ändå (igen), men lyckades sedan få den att sluta ge ifrån sig gammalt lagrat regnvatten. Efter denna bedrift vill F aldrig riskera att sadeln åter fylls med vatten och cyklar bara då det verkar kunna vara fint väder hela dagen.

Dressed for success lufsar/halkar/glider sedan F hem genom snöslasket endast sex timmar senare. Han gör det ledandes sin dyngsura cykel vars sadel han vet inte kommer torka, och som han vet att han kommer sätta sig på nästa soliga dag och bli blöt i baken av.

Vem sanktionerade en decimeter snö när våren ligger i startblocken?

* snöskorna är ett par fina svarta läderskor av hög kvalitet och ursprungligen även av fin karaktär med smal siluett ovanifrån. F valde, i syfte att få skorna omklackade efter att de tappat en centimeter klack efter en ordentlig festkväll, att uppsöka en skomakare som S lovordade (här borde F anat oråd, men naiv som han är litade han på sin vän). F och L gjorde gemensam sak och gick dit tillsammans med varsitt par skor. L hade lite bråttom att få sina skor klara då han skulle resa bort om några dagar, F var nöjd om han fick tillbaka sina skor någon gång inom ett år. Skomakaren förklarade att han hade massor att göra och inte alls kunde vara klar med Ls skor om bara några dagar och var tvungen att lämna dem till en kollega. L skiter ju inte lite i VEM som fixar skorna så länge de blir klara, F skiter inte lite i när skorna blir klara... så långt allt väl!

Två dagar senare är Fs skor färdiga (med 353 dagars marginal)!

Fyra dagar senare är Ls skor färdiga (med en dags marginal)!

Det roliga här är ju såklart att han kanske kunde ha prioriterat Ls skor före Fs... OCH att han inte hade brytt sig om att slipa ner Fs nya läst till samma bredd (siluett ovanifrån) som den gamla, utan helt enkelt bara format den ungefär som innan fast två millimeter utanför den gamla sulan. Kontentan blev i alla fall att Fs skor ändrade karaktär från smäckra lågskor med tunn och smal sula, till grova kängor (snöskor) med tjock och bred gummisula.

/F

Ljus i mörker

Kaffe är vidrigt. Jag slutar aldrig bli besviken av att konsistensen på denna till synes rika dryck är beskt VATTEN. Därför krävs små, men nödvändiga, förbättringar i form av MEJERIPRODUKTER. Ett ljus i mörkret om man så vill.

När man likt F och hans vänner läser saker som "Redovisningsteori", "Koncernredovisning" och "Bolagsanalys" finns det sannerligen en hel del att önska i övrigt när det gäller kreativ stimulans. Därför är det alltid lika uppskattat, tillika oväntat, när den företrädesvis mycket torra, och på redovivnings(detalj)frågor insnöade, föreläsaren behagar skoja till det lite under sina monologer. Man blir som student lite överrumplad när man sitter och halvsover (eller i vissa fall helt enkelt sover i klassisk bemärkelse) och läraren, med precis samma entoniga röstläge som när han beskriver spännande avvikelser från huvudregeln i IAS 36, säger något roligt och sedan gör en konstpaus för skratt - som oftast ingen lyckas komma till sans och ens fnissa under eftersom hjärnan håller på att byta från "standby until further notice concerning a break or the mentioning of the word tenta" till "look sharp, stay alert, pretend to have humour and laugh politely in a sophisticated manner" (japp, min hjärna är programmerad på engelska... vissa funktioner finns även på tyska).

Exempel 1, en gästföreläsare förra veckan: "sen är det ju inte ovanligt att företag har dotterbolag eller produktionsanläggningar i andra länder. 8 mil utanför Saõ Paulo är det inte ovanligt att bolag ligger"
Det var givetvis inte meningen att bli ett skämt, men visst ger det en rolig bild i huvudet när man tänker på att i en cirkel med en radie på 8 mil utanför Saõ Paulo ligger det MASSOR av bolag och att det är den självklara platsen att ha bolag på.

Exempel 2, världens roligaste kille - men vet han om det? "Dricker nån av er grönt te? Klart ni gör, alla dricker grönt te för det är nyttigt och sägs ta hand om fria radikaler... men det verkar ju inte funka för jag har druckit massor av det här teet och Lars Ohly går ju fortfarande runt på stan"  HAHAHA!! Det lyste ur ögonen på honom när han levererat detta härligt ofarliga politiska ställningstagande! Sen fortsatte han med "Jag har ett skämt till som är ännu bättre men det hör till en annan del av kursen som jag inte har hand om längre... så det får ni inte höra... för det är inte jag som har hand om den delen av kursen längre" varav det sista var med märkbar besvikelse... *fnizz*

Exempel 3, samma man som ovan: Han flyttar upp den ena whiteboarden, för att kunna skriva på den andra, varpå det gnäller till om tavlan *liten paus och mannen skiner upp lite* "det kanske avspeglar ungefär hur ni känner er nu efter fem timmars redovisningsteori" och han flyttar tavlan lite till för att få fram ljudet igen *nöjd*.

Exempel 4, eventuellt endast roligt för folk som läser redovisning, var med på föreläsningen och/eller har härlig humor: "Vad har till exempel en gris för anskaffningsvärde? Nära noll va? ...den föds! Sen växer den upp och blir en ökad biologisk tillgång, skivs upp löpande [här var exemplet med biologiska tillgångar fullbordat och mannen funderar lite]. sen slaktas de och blir ju varulager". Det är en härlig syn på levande varelser tycker jag... redovisningsobjekt i olika faser!

And there is more "fun" to come... men nu måste jag kolla på TV (hycklar ju inte om att jag pluggar iaf)!

/F

Småfisk och drivved

Nej, drivved är inte två ord, men läses med fördel driv ved... annars blir det tokigt! Småfisk är också ett ord... ett potentiellt påhittat ord som härstammar från de två orden små fiskar. Det intressanta med det ordet är att fisk är i obestämd form, som är densamma som singularformen. Samtidigt tänker jag: ordet småfisk härstammar antagligen då från pluralformen små fiskar, men här använder man istället obestämd form "fisk". Man kan dock inte byta tillbaka till pluralformen utan vidare. "Småfiskar" låter ju helt befängt (även om det säkert finns dumpuckon som skulle säga så) och kan ju snarare beskrivas som små fiskar, alltså med två ord!

Nu var det uppenbarligen längesen det var någon aktivitet i den här änden av bloggen och vad det kan bero på avhandlas nedan. Först och främst vill jag uttrycka min förundran över att våra trogna läsare, gräddan av internationell språkelit, ändå bemödar sig med att kika in på bloggen med jämna mellanrum. Vi har de senaste dagarna haft cirka 15 unika besökare per dag... 15 förmodat lika besvikna läsare varje dag då ingen bemödar sig med att skriva här längre. På grund av denna glädjande statistik (och Elins mycket väl avvägda fjäsk) lovar jag, då ansvaret verkar ligga på mig även framgent, att jag ska ta mig i kragen och börja producera lite välformulerad smörja igen inom en snar framtid.

Anledningarna till tystnaden har varit många. Först hände det för lite i mitt liv och jag hade inget att skriva om, sen hände det för mycket i mitt liv och jag hade inte tid att skriva, sen slutade det hända saker igen och då blev jag så uttråkad att jag inte kunde få igång nån kreativ process.

Idag kommer bloggen bjuda på en ny "första" eftersom jag idag kommer ge mitt första filmtips! Jodå, så är det! Vad är det då för kanonfilm som F har snubblat över då? Det är en actionspäckad actionfilm med mycket action! Om man är en person som är avogt inställd till action så är det här antagligen inte rätt film att se i den händelse man vill ha en njutbar filmupplevelse. Är man som oss andra och blir helt exalterad av den otroliga adrenalinkick man får av en riktigt välregisserad biljakt med kompetenta tyska höpgprestandabilar ur premiumsegmentet... då är det här en bra film att se!

Utan att avslöja för mycket kan man säga att den handlar om en pensionerad statsanställd individ med "a very particular set of skills. skills I have acquired over a very long career. skills that make me a nightmare for people like you". Sen går han in i ett rum, dödar alla på ett raffinerat sätt, och går ut ur rummet igen när han fått den information han var ute efter.

Det hela kan ju låta väldigt banalt och "typiskt F att gilla så okomplicerade och grunda filmer utan budskap eller poetisk underton", men skit i att se den då! Jag ska se den igen... och igen... och igen... men inte mer efter det på ett tag! Sen kanske jag ser den igen lite längre fram...

Detta var dagens filmtips! Enjoy!

/F