...som de ju är ibland!

F går utanför sin kära skola och hör hur någon upprört skriker "nej, nej" för att sedan tystna. F tittar sig omkring och ser inte alls den uppståndelse han förväntat sig efter ett sådant utrop. Besviken går han vidare och hör återigen ljudet "nej, nej" men den här gången följt av "jag ska döda honom". F vänder sig om igen men ser fortfarande inga upprörda människor som vrekar bråka. Då går en pappa men sin förmodat femåriga son förbi F:

Sonen - vad var det pappa?
Pappan mycket glatt - äh, det var bara en galen tant!

Mycket riktigt visade det sig vara en galen tant som gick och gruffade för sig själv... men säger man så till sitt barn som om det vore den naturligaste saken i världen att galna tanter går runt fritt på öppen gata? Bara i Sverige! Så går det när man gör revolutionistiska reformer inom psykvården och släpper ut alla som tidigare varit inlåsta för sitt eget och andras bästa... kan ju bara bli bra! ...eller?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback